Utlandsstudier, Vietnam, Kimberly Sandberg

Xin chao!

Mitt namn är Kimberly Sandberg och jag bodde i Sydostasien under hösten 2012. Bästa terminen under min studietid och framförallt den bästa tiden i mitt liv! Herregud vilket liv en kan ha!

Mellan 2010 och 2013 läste jag en kandidatexamen i Internationell kris- och konflikthantering. När den femte terminen närmade sig, kände många pressen. ”Måste hitta ett coolt land!”. Vill en dricka öl? Åka snowboard? Lära sig koreanska? Utveckla sin spanska? Jag ville till en början åka till Polen och plugga. Det kändes liksom coolt att åka lite österut. Jag har alltid varit intresserad av utvecklingsfrågor och av en ren tillfällighet började jag googla på just det: ”Utvecklingsstudier”. Det poppade upp olika utbildningar, men en fastnade jag för! Kulturstudier är en studieorganisation som anordnar terminer i olika länder med olika utbildningar. Miljövetenskap i Ghana, Arbetsrätt i Argentina, Freds- och konfliktstudier i Indien och Utvecklingsstudier i Vietnam. EH VIETNAM? SÅ HIMLA COOLT.

Bild

Alternativ metod att lära sig engelska när det inte fanns tillräckligt med bord, stolar och material.

Jag kollade upp med den som var ansvarig för utlandsstudier och hon skrev tillbaka att jag skulle kunna få den terminen tillgodo som Freds- och konfliktsstudier B. Så jag bestämde mig för att söka. Och det var lätt, Kulturstudier hjälpte mig med alla frågor jag hade – vilket kändes otroligt skönt med tanke på att jag skulle åka som en free-mover och då alltså inte via universitetet. Det är lite mer tricky att inte åka via universitetet, för jag hade liksom ingen säkerhet på vad jag gick med på. Ingen försäkring via universitetet och själva terminen kostade 45 000. Där ingick studieavgiften, försäkring, boende, frukost varje morgon på hotellet där vi bodde och hjälp från Kulturstudier från dag 1. Det var inte så farligt och nu i efterhand är det nog mina bäst investerade pengar! Eller ja, CSN:s bäst investerade pengar i mig – för allt är ju CSN-berättigat.

Bild

Skräddarsydda väskor!

Jag bokade ett flyg den 23e augusti 2012 från Köpenhamn. Flög direkt till Singapore och spenderade två timmar på den flygplatsen och såg en massa andra skandinaver. Flög vidare till Da Nang, som ligger cirka 30 kilometer från den pittoreska och den OTROLIGT vackra turiststaden på 100 000 invånare – Hoi An.

Hoi An ligger i centrala Vietnam, precis vid vattnet. Den är mest känd för World Heritage-stämpeln av UNESCO men också för att den har mycket kvar av det franska arvet från kolonialtiden. I centrala delen av staden känns det som att en är kvar i Europa, små söta kaféer och många koppar cappucinos.

Bild

Pluggade på havet ibland…

Vi gick i skolan måndag till fredag 8-12. Kändes ganska jobbigt i början men blev normalitet efter ett tag. Programmet vi läste var i samband med Högskolan i Oslo och Akershus, Da Nang University och Phan Chau Trinh University i Hoi An. På 10 veckor skulle vi klara av 30 högskolepoäng och det gick faktiskt! Vi studerade begrepp såsom fattigdom, nationalism, identitet, etnicitet, genus, ekonomi, religion och jämställdhet. Utöver detta hade vi ett grupparbete på cirka 25 sidor och en hemtenta. Under vårt grupparbete, blev jag på något ansvarig men tänkte att det var bara bra att få lite erfarenhet inför C-uppsats och Master! Vi valde att studera tre generationer av kvinnor från tre olika familjer, alltså nio personer och kollade hur deras status hade utvecklats efter en stor ekonomisk revolution 1987. Så himla kul att testa på!

Bild

Utsikt på centrala Vietnam

Skolan var kul i all ära, men alltså, let’s be honest. Det var inte det som var det bästa med att bo i Vietnam. Efter att gå till skolan till lunchtid, gick det en buss till PARADISET. Ibland cyklade vi också J Där var det uppdukat buffé måndag till fredag för oss studenter. Precis vid havet. Efter att ha varit där brukade vi gå runt på stan lite, Hoi An är nämligen ett mecka för skräddare (och för backpackers). Varannan butik var ett skrädderi och ibland gick jag dit med en bild på ett plagg jag ville ha och nästa dag kunde jag hämta den. SUPERBILLIGT! Jag arbetade även som engelskalärare några gånger i veckan på ett English Center, vilket var en upplevelse där med tanke på att inte ens lärarna kunde engelska…

Hoi An är även ett mecka för backpackers med tanke på att det inte är lika kaosigt som de andra städerna och helt ärligt inte heller känns som en stad i Vietnam. Ölen kostade några få kronor och massa uteklubbar. Vi var ute minst tre-fyra gånger i veckan och hade så himla roligt!

Bild

Utsikt från mitt rum

Efter att dessa 10 veckor hade gått, valde jag och tre norska klasskompisar att själva leka backpackers. Genom Kambodja och Thailand upplevde vi många sidor av landet och varandra. Men jag har aldrig haft så KUL under hela mitt liv och aldrig heller dansat så mycket i mitt liv som just under den tiden.

Bild

Översvämning i Kambodja november 2012 – allt flöt: elledningar, bilar och även jag.

Jag skulle uppmana alla som är intresserade att testa Vietnam! Det är ett så sjukt underskattat land och går inte alls att jämföra med Sverigemeckat Thailand. Helt annan kultur, helt annat folk och en helt annan omsorg. Jag saknar Hoi An än idag och ser fram emot nästa gång jag åker dit.

Bild

Middag med locals

Hör av dig vid frågor eller funderingarm min mejl är kimberlybhsandberg@gmail.com!

Tạm biệt!

Kimberly 

Annonser