Handläggare på Migrationsverket, Jobb, Caisa Siikavaara

Mitt namn är Caisa Siikavaara och jag tog min pol. kand examen i juni 2014. Innan studietiden hade jag bland annat arbetat och rest under två år. Nu arbetar jag som handläggare på Migrationsverket i Umeå. Jag ska precis som de tidigare personerna ge ett levande exempel på vad en utexaminerad pol. kandare kan använda sin utbildning till och förhoppningsvis kan inspirera någon av er att söka sig till Migrationsverket. Här är en liten inblick i de val jag gjorde under min utbildningstid, mitt första jobb och mitt nuvarande dagsverke.

Inom vårt program finns en del valmöjligheter. Under min studietid läste jag (utöver basblocket) den statsvetenskapliga huvudinriktningen. Under kursen Statsvetenskap B gjorde jag ett tillval, ett byte av moment 1 och moment 2 till ”Statlig förvaltning – i teori och praktik 15 hp”. Kursen gick igenom tjänstemannarollen, förvaltnings- och sekretesslagen m.fl. samt en del praktiska inslag som kan vara ”bra å ha” i livet som statsvetare. Det handlade om att lära sig att skriva ett protokoll, presentera en politisk idé men även att läsa och förstå enklare bokföring och budget. Under termin fem valde jag att ha 30 hp praktik. Jag praktiserade på EYs (Ernst & young) offentliga avdelning i Umeå. Där var jag en del av det sakkunniga stödet till kommunrevisorerna och utförde tillsammans med ett team, granskningar av bland annat Umeå- och Ö-viks kommun. Praktiken lönade sig och jag fick fortsätta som anställd hela sista terminen och samt sommaren efter min examen. Jag fick med mig nyttiga erfarenheter om lagtillämpning, intervjuteknik och administrativt arbete och kan verkligen rekommendera ALLA att använda sig av vår praktiktermin. Ut i verkligheten med er!

I slutet på juli 2014 fick jag höra att Migrationsverket sökte folk och jag skickade in en intresseanmälan via ännu en pol.kandare – Amanda Valstedt! Efter en svettig arbetsintervju under den varmaste sommardagen i juli fick jag jobbet och hux flux var jag handläggare på Migrationsverket/tillståndsenheten i Umeå. Migrationsverket är en statlig myndighet som ligger under justitiedepartementet. ”Verket” som vi anställda kallar det, tar varje år emot tusentals ansökningar från människor som vill arbeta, besöka, bo eller söka skydd i Sverige. Migrationsverket arbetar för att underlätta rörligheten över gränser genom god service och snabb och rättssäker handläggning.

Som handläggare utreder, handlägger, föredrar jag ärenden och fattar beslut i ärenden om uppehållstillstånd enligt utlänningslagen och annan lagstiftning. I praktiken innebär det att man prövar människors rätt att återförenas med sina nära och kära enligt svensk, eu-rättslig och internationell lag. Arbetet är väldigt varierat och det finns stora möjligheter att pröva många olika typer av ärendeslag och arbetsuppgifter.

Under en vecka utreder- och handlägger jag allt ifrån en syrisk familj som befinner sig i ett flyktingläger i Libanon, ett nytt förhållande som kom till under en semesterromans på Bali, en ansökan om främlingspass från en asylsökande i receptionen, en ansökan efter inresa från en EU-medborgare eller ett beslut om DNA/bevislättnad. Det utredande arbetet innebär bland annat att jag kontrollerar handlingar i olika system, har kontakt med svenska ambassader och generalkonsulat runt om i världen över mail och telefon och har muntliga utredningar om förhållanden (lite som i filmen ”proposal”). Mycket kommer ner till bedömningar och avvägningar utefter lagen. Vi arbetar teambaserat och man får alltid hjälp och stöd om man stöter på några hinder. Efter tiden så blir det lätt så att man får specialistområden. Mitt mål är att inom ett par år få jobba på ambassad, testa på ett par månader som tjänsteman/utredare någonstans i världen. I samråd med min chef och mina kollegor hoppas jag att jag kommer dit. Det finns även möjlighet att på sikt åka på kvotresor till olika platser i världen.

Slutligen, även om det känns hopplöst med arbetsmarknaden så har ni allihop en toppen-utbildning. Vi passar väldigt bra på många arbetsplatser, vi har bred kunskap inom många områden och kan formas på många olika arbetsplatser. Mitt tips är att passa på att utnyttja er praktik för att toppa er utbildning med lite extra!

Vi är idag två pol.kandare som arbetar på verket i Umeå – vår kunskap behövs och vi behöver bli fler. Är ni intresserade, tveka inte att skicka in en intresseanmälan på http://www.migrationsverket.se. Och ja, såklart är ni välkomna att kontakta mig om ni har frågor om jobbtips, praktik eller något annat.

Ha det gott! Tack för mig,

Caisa Siikavaara caisa.siikavaara@migrationsverket.se (eller skriv till mig på facebook).

Annonser

Praktik Utbyte, Piteå och Brasilen, Anna Lundgren

Anna Lundgren heter jag Politices kandidatstudent med inriktning Statsvetenskap. Det här blir ett lite längre blogginlägg än vanligt. Jag ska berätta om min praktik och om mina tre månader i Brasilien.
Målet med min praktik var att få en uppfattning om vad jag som blivande Pol.kandare egentligen kommer arbeta med när jag blir klar samt att knyta kontakter inför framtida arbetsmöjligheter. Jag hade inte den blekaste aning om vad jag skulle söka för praktik. Den kanske vanligaste frågan vi får ”vad blir vi egentligen när vi står där med vår examen?”. Vad ska jag söka för praktikplatser? Ska jag söka hos privata aktörer eller offentlig förvaltning? Kanske ska jag söka utomlands? Sikta mot stjärnorna i EU, FN, olika ambassader? Allt var en stor röra. Jag kontaktade en hel del ställen och visste inte riktigt vad jag höll på med men till sist blev jag erbjuden praktikplats på Piteå Kommuns kommunledningskontor, Region Västerbottens internationella avdelning och Ernst & Young. På grund av en rad olika anledningar och tajming i livet hamnade jag i min hemstad Piteå på kommunledningskontorets strategiska enhet som tjänsteman. Där jobbade jag tillsammans med kommunchefens främsta kommunstrateger, samhällsstrateger, internationella samordnare, kommunsekreterare, administrativa handläggare, projektledare och många andra.1

På Piteå Kommun fick jag, till min förtjusning, arbeta med många olika saker. Exempelvis:

  • Utredning av Kultur och fritidsnämndens aktivitetsbidrag ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämförde hur jämställt bidraget är mellan pojkar och flickor i Piteå samt jämförde resultaten med hela Sveriges totala resultat. Jag presenterade även förslag på åtgärder för en mer jämställd kultur och fritid i Piteå samt presenterade utredningen för Kultur och fritidsnämnden.
  • Deltagande i Piteå Kommuns omvärldsanalys som bla ligger till grund för kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges beslut av budgeten för framtiden. Där skrev jag och analyserade resultat kring hur EU påverkar Sverige, Sveriges lokala och regionala delar med fokus på Piteå kommun med närliggande kommuner. I och med detta fick jag ansvaret att organisera en omvärldsanalyskonferens med Piteå, Skellefteå, Arvidsjaur och Arjeplogs kommun närvarande. Där presenterade jag min del av omvärldsanalysen.
  • Arbete med unga och studenter i Piteå genom ”UngiPiteå” och ”StudentiPiteå” projekten. Varit ute i skolor med enkäter, intervjuat och pratat med unga och studenter. Gjorde även en utredning kring hur studentstäder jobbar med sin studentkommunikation och hur man på bästa sätt uppnår en bra studentstad.
  • Sammanfattning av SKLs (Sveriges Kommuner och Landstings) Servicemätning av kommunernas myndighetsutövning ”Insikt” på ca 350 sidor till en rapport som delades ut till berörda parter och som jag och min handledare även presenterade för kommunfullmäktige. Det var en utredning gällande hur bra företagsklimat kommuner i Sverige har, olika jämförelser mellan kommunerna samt förslag på hur man som enskild kommun kan förbättra sig.

En mycket bra praktik med många vunna erfarenheter. Från Piteå Kommun och praktik till något helt annat..

Sida vid sida syns skyskrapor och träskjul, uteliggare och rika, orörd djungel och stora städer. Ett kontrasternas land, Brasilien.

2 3

En fullständig överblick är omöjligt i ett land som ännu inte helt överblickar sig själv.. ändå måste man göra ett försök. Jag har rest via Svenska Kyrkans utbytesprogram ”Ung i den världsvida kyrkan”. Det är inte ett volontärprogram, som många tror, utan det är ett stipendium och ett kulturutbyte där deltagarna reser ut som ambassadörer för Svenska kyrkans internationella arbete. Meningen med utbytet är att utbyta erfarenheter med personer vi träffar, fundera över livet, tron och kyrkans roll i världen. Den här resan var en Resa på många sätt. Det var en resa i bokstavlig mening, jag reste från Sverige till en annan kontinent, ett annat land. Jag träffade många människor och jag fick ta del av deras resor såväl som dom fick ta del av min. Jag spelade fotboll i djungeln med ungdomar som inte haft en lätt start i livet (Where I, by the way, gjorde flest mål vilket var oerhört roligt tyckte dom..för hur kan en tjej göra flest mål under hela dagen?). Jag spelade tills jag hade blodblåsor under fötterna. Jag kramade och kindpussade fler främlingar än vad jag kan räkna till, jag hängde med människor från gatan och lyssnade till deras historier och gav dom min uppmärksamhet. 4Allt detta har fått mig att fundera mycket på livet och världen. Livets resa, världens resa, kyrkans resa. Kyrkan utför otroligt mycket socialt arbete världen over. I länder där regeringens sociala arbete inte räcker till hänger hela samhällen på att andra aktörer engagerar sig, där är kyrkan en enorm aktör som folk inte överlever utan. Detta märks inte på samma sätt i Sverige som i andra länder, men det gäller även Sverige. Under resan har jag dansat capoeira och samba, spelat musik och sjungit sånger, varit engelskalärare, varit på festival, pratat med politiker, upplevt ett brasilianskt val, klappat gatuvalpar, umgåtts med tonåringar som fått utstå mer än en människa någonsin ska behöva utstå under en hel livstid och jag har besökt sjukhus och vårdcentraler. Jag har befunnit mig i salar på barnhem med en massa små vita spjälsängar med barn som sakta börjar vakna upp med rufsigt hår och trötta ögon.

5

Sist, men kanske störst.. jag har sett Brasiliansk fotboll i en enorm Brasiliansk VM-arena, fantastiskt! Vad som är mindre fantastiskt är bygget runt arenan(orna). Den debatten känner säkert folk igen sen VM i fotboll som hölls här i Brasilien i somras. Stora favelasområden rivs, hundratusentals människor blir hemlösa och en ny stor arena byggs upp. Arenan byggs upp av personer som riskerar sina liv och som inte har bra arbetsvillkor alls. Husen som får stå kvar som nu befinner sig närmast arenan försöker rika personer ”lura” av ägarna för en billig peng (när nu tomterna plötsligt är värda en hel del). Familjerna som bor i husen tjänar mycket pengar varje match arenan håller genom att sälja grillmat, öl eller fotbollssouvenirer. Men synen av den supermoderna fotbollsarenan på ena sidan av gatan och de fallfärdiga favelorna på den andra säger en hel del om dagens Brasilien.7 6

Jag känner mig otroligt tacksam. Tacksam for resan. För mitt liv. För det jag har. För folk jag träffat. Jag känner glädje. Jag känner kärlek. Men ibland känner jag även en sorts hopplöshet. När jag ser eller träffar personer som verkligen inte har det lätt och att jag inte kan göra särskilt mycket åt det. När barnhemmet tycker det är bra att en 16åring har en pojkvän som är över 30år för att då får hon känna kärlek, som hon kanske aldrig fått tidigare, och för att då har hon en bra chans till att få skaffa en egen familj med honom som kommer leda till ett bra liv för henne. Eller när jag för en diskussion med någon som inte tycker homosexualitet är riktigt okej och jag inser att det nog inte bara är den personen utan förmodligen majoriteten av befolkningen. När tre barn dött pga ett elstängsel runt ett hus, som i princip alla hus har i Brasilien. Saker är otroligt komplexa och stora, det behövs mycket för en förändring. Jag kan inte förändra något så stort själv, jag kan bara göra det jag kan så bra som möjligt. Diskutera, lyssna och framföra mina egna åsikter. Vara ett ljus och sprida värme, kärlek, glädje, hopp och drömmar. Man måste förstå kulturskillnaden, dom olika historierna, normerna och värderingarna som skiljer Brasilien och Sverige åt. Men trots förståelsen är det ibland svårt att förstå hur olika vi ser på saker och ting. Jag blir glad av att se verksamheternas arbete samtidigt är det jobbigt att se verkligheten där sådana verksamheter behövs och även inte alltid räcker till. Men det jag väljer att fokusera på är kärleken och engagemanget som finns i miljontals människor ute i världen. Hoppet i människor om att vi tillsammans kan göra saker och ting bättre. Engagemang och utbildning. Ett kontrasternas land Brasilien och mitt andra hem.8

Har du några frågor om min praktikplats, om min resa eller helt enkelt bara vill snacka lite, kontakta mig på lundgrenanna@live.com

Kram på er!

Praktik, Region Västerbotten, Michele Cicchetti

Ålidhem, universitetet, NUS. Vasaplan. Rak fram till Norrlandsoperan, cirka hundra meter till vänster och till slut är man framme, utanför den tegelröda fasaden på Västra Norrlandsgatan 13. Den vardagliga resan till min praktikplats under denna höst låter nog varken lika spännande eller exotisk som de som beskrivits av de tidigare skribenterna, men väl inne på kontoret har det varit intressanta och relevanta arbetsuppgifter från dag ett!

Jag heter Michele Cicchetti och läser femte terminen på Politices Kandidatprogrammet med inriktning statsvetenskap. Under denna höst har jag varit praktikant på Region Västerbotten här i Umeå, och jag är väldigt glad och nöjd med min praktik och den erfarenhet jag fått under dessa månader. Min förhoppning var från början att kunna hitta en praktikplats här i Umeå. Jag är själv italienare och hamnade häruppe via ett utbytesprogram för något år sedan, så jag kände mig mer taggad på att bo kvar och rota mig mer i denna stad än på att åka någon annanstans igen. Dessutom är jag särskilt intresserad om flernivåstyre och dess praktiska tillämpningar – och utmaningar – och Region Västerbotten som regional aktör är starkt inblandad i samspelet mellan olika aktörer både nationellt och på EU-nivå. När jag i våras började fundera på var jag skulle söka lät därför just denna arbetsplats lockande, och när jag fick praktikerbjudandet kändes det direkt som att jag hade fått en mycket bra chans.

Den initiala entusiasmen har inte svalnat utan snarare bekräftats av de månader som jag tillbringat där. Region Västerbotten är ett kommunalt samverkansorgan som bildades 2008 av länets 15 kommuner samt landstinget, och ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i Västerbottens län. Förutom att vara aktiv inom många olika områden (näringsliv, IT, miljö, transport, hälsa, utbildning, kultur och turism) och att vara huvudman för VästerbottensTurism och MediaCenter, har Region Västerbotten i uppdrag att företräda länet nationellt och internationellt. Mina uppgifter har till största del legat inom det sistnämnda området.

CPMRs generalförsamling träffades i Umeå den 24-26 september. Här spelar orkestern Europahymnen.

CPMRs generalförsamling träffades i Umeå den 24-26 september. Här spelar orkestern Europahymnen.

Formellt har jag tillhört enheten Näringsliv och samhällsbyggnad. En av de mest positiva aspekterna med praktiken har varit att jag fått möjligheten att vara med i lite olika typer av sammanhang, från interna möten (eller möten via telefon- och videokonferens) till konferenser, med olika samarbetspartners både på lokal, nationell och internationell nivå. I september fick jag hjälpa till med förberedelsen och organisationen av CPMR-konferensen. CPMR, som står för ”Conference of Peripheral Maritime Regions”, är en av Europas viktigaste interregionala samarbetsorganisationer med nästan 150 medlemsregioner, och träffades i år på Folkets Hus här i Umeå för att välja ny ordförande och politisk byrå. Att få vara med, träffa delegaterna och följa diskussionerna var mycket intressant!

Arkitekten Thomas Greindl guidar deltagarna under studiebesöket på Vegaskolans nybyggnation i Vännäs

Arkitekten Thomas Greindl guidar deltagarna under studiebesöket på Vegaskolans nybyggnation i Vännäs

Ett exempel på ett mer lokalt sammanhang var MidtSkandias höstmöte i Vännäs. MidtSkandia är ett gränsorgan mellan det norska fylket Nordland och Västerbotten som jobbar för att utveckla gränsregionalt samarbete och främja gemensamma utvecklingsprojekt. Jag var med på detta möte, som för övrigt slutade med ett tankeväckande studiebesök på Vegaskolans nybyggnation. Byggnationen är ”passivhuscertifierad” och tack vare användningen av giftfria, ekologiska samt återvinnbara material kommer det färdiga huset ha ett energibehov som är 80 % lägre än vad som är tillåtet enligt Boverkets byggregler!

Dinner reception “A visit to the history of Polish Jews” i det nya judiska museet i Warszawa

Dinner reception “A visit to the history of Polish Jews” i det nya judiska museet i Warszawa

Som sista exempel kan jag inte välja något annat än Warszawaresan som ägde rum i slutet av november. Vi åkte dit för att delta i evenemanget “Funding cooperation: Interreg Baltic Sea Region Programme Conference 2014”, vilket samlade fler än 500 deltagare från hela Östersjöområdet. Detta var Östersjöprogrammets uppstartskonferens, det vill säga det första tillfället för programmets medarbetare att presentera dess innehåll i detalj. Östersjöprogrammet är ett av de centrala transnationella programmen inom EU, samt ett av de viktigaste finansieringsinstrumenten för projekt inom ramen för Östersjöstrategin. Intresset var därmed väldigt stort!

En bild till från konferensen i Warszawa. Diskussionerna mellan deltagarna pågår även under lunchrasten.

En bild till från konferensen i Warszawa. Diskussionerna mellan deltagarna pågår även under lunchrasten.

Parallellt med alla möten och konferenser har jag fått ett självständigt uppdrag att jobba med under hela praktikperioden. Det har handlat om att producera två studier inom ramen för Region Västerbottens uppdrag som ledare för ett av insatsområdena inom Östersjöstrategin. Denna strategi (på engelska ”European Union Strategy for the Baltic Sea Region” – EUSBSR) är det första exemplet av ”makroregional strategi” som startats av EU. Region Västerbotten har i uppdrag som ledare (Horizontal Action Leader) för insatsområdet ”HA Involve” att främja flernivåstyre (multi-level governance) inom Östersjöregionen. Denna höst har varit särskilt rörig på Europaplan, eftersom alla program inom ramen för EU:s strukturfonder befann sig i slutet av planeringsarbetet inför den nya programperioden 2014-2020. Jag fick därmed i uppdrag att skriva om två olika ämnen: multi-level governance i de gränsregionala samarbetsprogrammen och Östersjöorganisationernas arbete med Östersjöstrategin. Den första studien är i skrivande stund klar och redan reviderad av min handledare, den andra är på gång!

Den 10:e december var det dags för nya Botnia-Atlantica programmets uppstartskonferens i Umeå. I bilden uppmanar moderatorn att sträcka benen efter en två timmarspass!

Den 10:e december var det dags för nya Botnia-Atlantica programmets uppstartskonferens i Umeå. I bilden uppmanar moderatorn att sträcka benen efter en två timmarspass!

Sammanfattningsvis vill jag än en gång upprepa att det har varit en väldigt givande erfarenhet, där jag har fått möjligheten att få en bild av hur arbetslivet ser ut inom en offentlig verksamhet. Jag har även fått tillämpa mina teoretiska kunskaper i praktiken och känner att jag har lärt mig enormt mycket under denna tid. Därför är mitt tips till er som funderar på att söka praktik i framtiden: gör det! Det är en otroligt bra chans som ger väldigt bra erfarenheter inför arbetslivet.

Om ni har frågor är det bara att höra av er till mig på michele.cicchetti88@gmail.com.

Tack för mig, och gott nytt år!

// Michele Cicchetti

Praktik, UD:s EU-korrespondentenhet, Ylva Sköndahl

Det är måndagen den första september och första dagen på min nya praktikplats. Jag cyklar över bron från slottet, med riksdagen på min vänstra sida, och ser operan framför mig. Jag kommer fram till Utrikesdepartementet och blir insläppt av vakten. Jag och min praktikant-kollega sitter där och är lite småspattiga, smånervösa. Vi hämtas upp av en medarbetare och blir inslängda på vårt första morgonmöte.

Väl där, inklämd i ett soffhörn, börjar förvirringen. Begrepp som att ”stämma av KUSP-ixen”, ”dragning för UM inför FAC”, ”roll-over på sanktioner”, ”beklagligt uttalande av HoM”, ”slutsatser till ER”, ”stämma av med UrP” och ”överenskommelse i COAFR” bara slängs runt huller om buller i rummet. Jag förstår kanske tio procent. De hade lika gärna kunnat prata ett annat språk (jag hade kanske med lite tur förstått ungefär lika mycket av en vardaglig konversation på spanska?). Hur ska detta gå?!

mallaln

Nu har halva min praktiktid sprungit förbi och det känns skönt att kunna tänka tillbaka på det där, smått panikfyllda, första morgonmötet för att nu kunna konstatera att det går rätt bra. Mitt namn är Ylva Sköndahl och jag läser termin fem på Pol Kand-programmet med inriktning mot statsvetenskap i Umeå. Jag gör praktik på en av UD:s minsta enheter som heter Europakorrespondentenheten eller EU-KORR (för ja, som för allt annat på UD finns det såklart en förkortning). EU-KORR:s roll är att vara som en spindel i nätet mellan det som pågår i Bryssel och UD. Här på enheten samordnas de svenska positionerna inför utrikesministermötena (Foreign Affairs Council, FAC), utrikespolitiska frågor inom ramen för Europeiska rådet (ER) samt rådsarbetsgrupper såsom Coreper etc. Kort och gott samordnas Sveriges positioner i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik här.

Enheten är som sagt en av de minsta, här sitter sex handläggare och vanligtvis två praktikanter. Det är en stor fördel att enheten är så liten eftersom det gör att man får, om inte annat så översiktlig, koll på vad som händer på alla fronter. Som praktikant på EU-KORR får man lära sig lite om väldigt mycket helt enkelt! Min praktikplats handlar främst om att samordna UD när det gäller EU:s gemensamma sanktioner vilket kanske har varit lite extra spännande just denna höst med tanke på vad som har hänt i vårt närområde i och med händelserna i Ryssland och Ukraina. Jag kunde egentligen ingenting om sanktioner innan jag började här men det har blivit som en intensivkurs kan en lugnt säga. Under min allra första vecka skulle sanktionerna mot Ryssland och Ukraina förstärkas, och det var bara att försöka hänga med i den febrila aktiviteten kring detta. Lite mer praktiskt består det i att se till att förhandlaren i Bryssel har det den behöver, och detta görs genom att beställa olika instruktioner av de ansvariga handläggarna här i Stockholm. Det är med andra ord verkligen inte en praktikplats där det handlar om att vända papper, vilket jag är väldigt glad för!

Eftersom EUKORR jobbar så tätt med den svenska representationen i Bryssel så bestämdes det att enheten skulle åka dit på planeringsdagar i september. Till min praktikantkollegas och min egen förvåning fick vi följa med! Väl där fick vi vara med på de olika planeringsmötena med representationen, följa med på våra handledares olika möten med diverse olika Bryssel-byråkrater och så klart några studiebesök på olika EU-institutioner. Det var verkligen några spännande dagar, som en liten crash course i hur EU fungerar!

bskjdbJag har alltid varit intresserad av utrikespolitik i allmänhet och konflikter i synnerhet och jag tycker att det är så himla roligt att få lära mig mer om detta den här terminen. Förutom att jag råkar tycka om vad jag faktiskt får göra så är en praktiktermin ett väldigt bra tillfälle att få uppleva en arbetsplats och få se var någonstans några av alla dessa med den (extremt luddiga) titeln Statsvetare kan hamna. Jag kan inte låta bli att tänka på att det jag tyckte allra minst om under hela Stats A var just att traggla EU:s institutioner och beslutsvägar och när jag förra terminen läste motsvarande Stats B som utbytesstudent i Mannheim, Tyskland var kursen om EU den kurs jag tyckte absolut minst om. Med tanke på detta känns det lite ironiskt att jag nu gör praktik som är så EU-inriktad. Jag antar att anledningen är att det för mig är stor skillnad mellan att läsa om hur beslut tas i EU och sen en helt annan sak att få en liten inblick i EU:s maskineri inifrån och få se lite hur det faktiskt fungerar i verkligheten.

Att göra praktik här under ett valår innebär också att en får lite inblick i vad som händer i ett departement när ledingen byts ut och det är väldigt spännande. Det främsta som jag har märkt av än så länge är kanske att mer och mer saker måste stämmas av med den politiska ledningen eftersom handläggarna ännu inte har lika tydliga och etablerade positioner att utgå ifrån. Nu, några veckor efter valet, kan en också märka hur en delvis ny politisk inriktning börjar växa fram, inte minst med erkännandet av Palestina, med mer fokus på en feministisk inrikespolitik samt på nedrustning och kanske med en kursförändring mot FN och lite bort från EU? Well, mycket återstår att se, än så länge skymtas mest små nyanser av ändringar.

En rolig fördel med att göra praktik på UD är att vi är ganska många praktikanter, runt 50 ungefär så det finns potential att styra upp roliga saker. De som vill käkar lunch tillsammans en gång i veckan och utöver det planeras det olika After Work och andra aktiviteter.

Ja, det tog några veckor men nu börjar till och med de allra flesta förkortningarna fastna. Innan jag är färdig på min praktik i januari hoppas jag att det kommer ett morgonmöte när jag förstår precis alla förkortningar! Nejdå, det kommer nog inte att hända men däremot känns det spännande att börja förstå mer och mer av all den aktivitet som pågår runt omkring mig. Jag skulle uppmuntra alla som är nyfikna på att göra praktik till att ta vara på tillfället, gör det bara! Enligt mina erfarenheter har det varit otroligt kul, givande och framför allt spännande.

Ifall ni har några frågor så är det bara att höra av sig till mig på ylva.skoendahl@gmail.com. Hoppas detta har fått någon till att bli sugen på att göra praktik!

//Ylva Sköndahl

 

Utredarpraktikant på Utveckling och Informationssektorn i Robertsfors kommun, Clarence C Andersson

Kommunen som siktar mot stjärnorna

Kommunen som siktar mot stjärnorna

Tjena tjena!
Jag heter Clarence C Andersson och gör för närvarande min praktik i Robertsfors Kommun, samma kommun som jag har vuxit upp i sedan barnsben. Sedan hösten 2012 har jag läst på programmet Politices Kandidatprogram med inriktning Statsvetenskap. ”Läser” också på 5:e terminen på programmet. Har  för tillfället fullt upp att hinna med allt det jag tar på mig under praktiken, något som nog främst beror på att jag vill testa så mycket som möjligt!

Många som ska göra sin praktik tittar mot platser som UD, Region Västerbotten, FN, ambassader med mera, något som självfallet är positivt ifall det är vad de faktiskt vill syssla med! Själv har jag ofta varit nyfiken av hur de mindre aktörerna i landet har agerat, speciellt med den stora autonomin som råder i Sverige. Robertsfors kommun har länge hållit sig uppe med hjälp av olika eldsjälar runtom i kommunen och nu var det dags för mig att få se vad de faktiskt gjorde i kommunen och på så sätt få ett annat perspektiv än det övergripande perspektivet som vi lär oss på universitetet. Kunde jag ha kommit till en skönare arbetsplats med härliga arbetskamrater och förvånansvärt fräna arbeten? Knappast!

Det tog inte lång tid i mitt funderande innan jag beslöt mig för att kontakta min hemkommun Robertsfors för att se ifall de kunde tänka sig att ta emot en praktikant till hösten 2014, trots att de aldrig verkar ha tagit emot en student av vårt slag tidigare. Responsen var positivare än vad jag hade väntat mig då det knappt rörde sig om veckor innan alla papper och avtal för min praktik var underskrivna, vilket garanterade min praktik på Robertsfors Utveckling och Informationssektor.

Påminnelsen som handledaren satte upp när jag väl kom till kommunen

Påminnelsen som handledaren satte upp när jag väl kom till kommunen

Utveckling och Informationssektorn hanterar framförallt kommunens information och utredningsarbete. Därtill har sektorn även fungerat som en ”allt-i-allo”-sektor som hanterar sådant de andra sektorerna inte har hand om eller behöver hjälp med. Sektorn hjälper även lokala eldsjälar att hitta finansiella stöd för olika projekt samt håller i egna evenemang i kommunen. Jag hade även turen att få en handledare som varit känd för mig sedan tidigare och kunde ge mig utmanande arbete, Magnus Hansson. Han har tidigare varit en lärare på min gamla skola men arbetar idag som koncernstrateg på kommunen.

Magnus Hansson, Da Handleader

Magnus Hansson, Da Handleader

Under sommaren fram till hösten kunde jag inte göra mycket annat än att gå omkring och fundera vilka typer av arbetsuppgifter jag skulle få när praktiken började. En sak jag förstod när jag väl kom dit var att jag gravt hade underskattat vilka kvalificerade uppgifter jag skulle få.

Inledningsvis fick jag tre huvuduppdrag:
1. Utreda vare sig kommunen borde bygga nya lägenhetskomplex eller inte (!)
2. Utreda en Motion gällande landsbygdssäkring av alla politiska beslut
3. Uppdatera internet informationen kring Robertsfors och Robertsfors Kommun.

Precis som det nog låter verkar det vara arbetsuppgifter av hyfsad kaliber, men med stöd av min handledare förstod jag snabbt hur jag borde arbeta på bästa sätt som en kommunal tjänsteman samt hur jag alltid ska kunna förhålla mig till information/motioner oavsett vad mina personliga åsikter är.

 

När alla dessa arbeten väl var på gång kände jag att jag kunde göra mer och fick då chansen att tillsammans med Barn och Utbildningssektorn i kommunen utreda vare sig något som kallas Samlad Skoldag borde införas i kommunen borde införas eller inte. Ifall detta förslag skulle gå igenom skulle det innebära en betydande förändring för det kommunala skolväsendet, något som gör utredningen ännu mer spännande!
Spänningen slutar däremot inte där. Jag har tillsammans med min handledare nu också fått chansen att försöka driva ett projekt som grundar sig i ett medborgarförslag. I grund och botten handlar det om att bygga en skatepark i Robertsfors tätort för att skapa en säker anläggning för ungdomar att vistas på men det är inte bara något som görs i en handvändning, något jag lärde mig den hårda vägen! För att toppa alla de här stora arbeten så verkar det även som att jag ska få vara med och utreda ett potentiellt bygge av en internationell flygplats i Robertsfors (!).

Vårt vackra kontor

Vårt vackra kontor

Såklart är det inte bara stora utredningar hela tiden, många dagar fylls av oförutsägbara arbetsuppgifter som att ringa till olika företagare, göra lokala reportage, träffa lokala eldsjälar vid projekt och mycket mera!
Med en härlig variation mellan eget arbete, informativa möten, kontakt med invånare och hård skämt i fikarummet så kan jag inte ha önskat mig en bättre praktikplats för att lära mig så mycket som möjligt!
Till alla som tänker söka praktikplats tipsar jag liksom många andra att inte begränsa sig till de som utannonseras, utan kontakta de platser som faktiskt väcker något form av intresse. Sedan behöver en inte heller känna sig tvungen att hitta de mer glamorösa och kända praktikplatserna, utan precis som jag nu har fått lära mig finns det riktigt grymma praktikplatser på andra ställen. Som jag har förstått kan det till och med vara mer ”kvalificerat” arbete på dessa ställen än vissa mer kända platser, även om det också betyder mer arbete.

Behöver jag förklara hur sköna mina arbetskamrater är när högsta chefen har den här på kontoret?

Behöver jag förklara hur sköna mina arbetskamrater är när högsta chefen har den här på kontoret?

Ifall ni har några frågor om min praktik eller något annat så är det bara att kontakta mig på:
clarence.coulton@gmail.com

Nu ska jag fortsätta med utredningarna, de kommer inte göra sig själva!
// Clarence C Andersson