Praktik, Svenska Freds, Stockholm, Carolina Köhler de Castro

Jag började med att försöka göra vapenexporten till Sveriges hetaste valfråga och avslutade med ett fredsläger i Tjeckien. Som ni förstår både började och slutade min praktik extremt roligt och tiden däremellan var inte så illa den heller. Jag, Carolina Köhler de Castro går femte terminen på polkand programmet och har den senaste terminen haft praktik på Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens kontor i Stockholm på avdelningen för nedrustning och icke-spridning.

Svenska Freds och Skiljedomsföreningen är Sveriges största och världens äldsta fredsförening, startad 1883. Det är en förening för människor som är övertygade om att konflikter kan lösas utan våld och att krig kan förebyggas genom samarbete, ekonomiska medel och diplomati. De arbetar för hållbar fred genom att sprida kunskap, bilda opinion och påverka politiker.

Så vad har jag haft för mig? Min handledare Linda Åkerström är ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds, jag har därför jobbat mycket med detta. Jag började med att läsa fakta om området och sätta mig in i vad Svenska Freds har för åsikter. Mycket av mitt arbete därefter har gått ut på att ta fram relevant information, sammanställa information och uppdatera information på hemsidan om nedrustningsfrågor. Surfar ni in på Svenska Freds hemsida hittar ni en massa användbar information som ni kan använda er av till exempel om ni skriver en uppsats eller behöver slipa på era argument mot vapenexport.

Jag hoppade som sagt in rakt i valspurten och i september hade vi kampanjen vapenvalet. Vi frågade riksdagsledamöter och kandidater vad de tyckte om svensk vapenexport och samanställde vad de och deras partier har för åsikter i frågan. Jag kastades in i kampanjen och var ute med vår lilla valstuga på en cykelkärra och informerade om kampanjen och skickade mejl till diverse riksdagsledamöter för att försöka få dem att svara på vår enkät. Syftet med kampanjen var att få upp frågan på agendan, och det tycker jag att vi lyckades med. Valupptakter i Sverige handlar oftast om inrikespolitik, om jobben, skolan etc, men i år nämndes ändå frågan om vapenexport i bland annat debatten mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt i SVT.

Jag och Tove Kôersner(ansvarig för kampanjen) är ute med vår vapenvalet-stuga och informerar

Jag och Tove Kôersner(ansvarig för kampanjen) är ute med vår vapenvalet-stuga och informerar

Jag har också åkt runt och lyssnat på en hel del föreläsningar. Jag har bland annat lyssnat på utrikesminister Margot Wallström, FNs vice generalsekreterare Jan Eliasson, atombombsöverlevaren Setsuko Thurlow och många många fler. Jag har lärt mig helt otroligt mycket denna termin. Innan hade jag till exempel ingen aning om hur svårt det var att ta reda på exakt vilka vapen Sverige exporterade till Saudiarabien 2013. Visste ni förresten att Saudiarabien är ett av de länder som Sverige exporterar mest krigsmateriel till?

Min näst sista vecka bad min handledare mig att åka i hennes ställe till ett fredsläger i Tjeckien för att hålla en föreläsning om vapenexport. Detta läger var ett samarbete mellan fredsorganisationer i Sverige, Tjeckien och Slovakien. Det absolut bästa med lägret var att möta fredsaktivister från andra länder och höra deras syn på fredsaktivism. Mycket av vad de gjorde i respektive land var väldigt likt det som vi gör i Sverige och annat var helt annorlunda. En stor skillnad på våra länder är opinionen vad gäller just vapenexport. I Sverige tycker de allra flesta att det inte är bra att Sverige säljer vapen till diktaturer och länder som grovt kränker mänskliga rättigheter. Tjeckerna tyckte att detta var väldigt annorlunda mot hur det såg ut hos dem. Där majoriteten snarare tyckte att sådan vapenexport var väldigt bra eftersom det gynnade Tjeckiens ekonomi. Sådana argument hör man även i Sverige, men inte från majoriteten.

Jag håller mitt föredrag om vapenexport på fredslägret

Jag håller mitt föredrag om vapenexport på fredslägret

Att jobba på ett lite mindre kontor (ca 11 anställda) har varit mycket värdefullt då jag kunnat delta i många olika aktiviteter och fått överblick över organisationens verksamhet. Jag har också fått en större inblick i olika saker som en kan jobba med efter examen. Jag rekommenderar er verkligen att satsa på en praktikplats på en organisation som jobbar med någonting som ni brinner för. För mig var det viktigt och jag är väldigt glad över att jag har fått bidra med mitt arbete till världens äldsta fredsförening.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen brukar söka minst en praktikant varje termin, håll utkik på deras hemsida och facebook. Jag tänker avsluta med att rekommendera er alla att bli medlemmar i Svenska Freds, för det är föreningar som denna som jobbar ”hands on” med fredsfrågor som gör skillnad.

Har ni några fler frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er till mig på carolinakohlerdecastro@gmail.com!

Annonser

Praktik, UD:s EU-korrespondentenhet, Ylva Sköndahl

Det är måndagen den första september och första dagen på min nya praktikplats. Jag cyklar över bron från slottet, med riksdagen på min vänstra sida, och ser operan framför mig. Jag kommer fram till Utrikesdepartementet och blir insläppt av vakten. Jag och min praktikant-kollega sitter där och är lite småspattiga, smånervösa. Vi hämtas upp av en medarbetare och blir inslängda på vårt första morgonmöte.

Väl där, inklämd i ett soffhörn, börjar förvirringen. Begrepp som att ”stämma av KUSP-ixen”, ”dragning för UM inför FAC”, ”roll-over på sanktioner”, ”beklagligt uttalande av HoM”, ”slutsatser till ER”, ”stämma av med UrP” och ”överenskommelse i COAFR” bara slängs runt huller om buller i rummet. Jag förstår kanske tio procent. De hade lika gärna kunnat prata ett annat språk (jag hade kanske med lite tur förstått ungefär lika mycket av en vardaglig konversation på spanska?). Hur ska detta gå?!

mallaln

Nu har halva min praktiktid sprungit förbi och det känns skönt att kunna tänka tillbaka på det där, smått panikfyllda, första morgonmötet för att nu kunna konstatera att det går rätt bra. Mitt namn är Ylva Sköndahl och jag läser termin fem på Pol Kand-programmet med inriktning mot statsvetenskap i Umeå. Jag gör praktik på en av UD:s minsta enheter som heter Europakorrespondentenheten eller EU-KORR (för ja, som för allt annat på UD finns det såklart en förkortning). EU-KORR:s roll är att vara som en spindel i nätet mellan det som pågår i Bryssel och UD. Här på enheten samordnas de svenska positionerna inför utrikesministermötena (Foreign Affairs Council, FAC), utrikespolitiska frågor inom ramen för Europeiska rådet (ER) samt rådsarbetsgrupper såsom Coreper etc. Kort och gott samordnas Sveriges positioner i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik här.

Enheten är som sagt en av de minsta, här sitter sex handläggare och vanligtvis två praktikanter. Det är en stor fördel att enheten är så liten eftersom det gör att man får, om inte annat så översiktlig, koll på vad som händer på alla fronter. Som praktikant på EU-KORR får man lära sig lite om väldigt mycket helt enkelt! Min praktikplats handlar främst om att samordna UD när det gäller EU:s gemensamma sanktioner vilket kanske har varit lite extra spännande just denna höst med tanke på vad som har hänt i vårt närområde i och med händelserna i Ryssland och Ukraina. Jag kunde egentligen ingenting om sanktioner innan jag började här men det har blivit som en intensivkurs kan en lugnt säga. Under min allra första vecka skulle sanktionerna mot Ryssland och Ukraina förstärkas, och det var bara att försöka hänga med i den febrila aktiviteten kring detta. Lite mer praktiskt består det i att se till att förhandlaren i Bryssel har det den behöver, och detta görs genom att beställa olika instruktioner av de ansvariga handläggarna här i Stockholm. Det är med andra ord verkligen inte en praktikplats där det handlar om att vända papper, vilket jag är väldigt glad för!

Eftersom EUKORR jobbar så tätt med den svenska representationen i Bryssel så bestämdes det att enheten skulle åka dit på planeringsdagar i september. Till min praktikantkollegas och min egen förvåning fick vi följa med! Väl där fick vi vara med på de olika planeringsmötena med representationen, följa med på våra handledares olika möten med diverse olika Bryssel-byråkrater och så klart några studiebesök på olika EU-institutioner. Det var verkligen några spännande dagar, som en liten crash course i hur EU fungerar!

bskjdbJag har alltid varit intresserad av utrikespolitik i allmänhet och konflikter i synnerhet och jag tycker att det är så himla roligt att få lära mig mer om detta den här terminen. Förutom att jag råkar tycka om vad jag faktiskt får göra så är en praktiktermin ett väldigt bra tillfälle att få uppleva en arbetsplats och få se var någonstans några av alla dessa med den (extremt luddiga) titeln Statsvetare kan hamna. Jag kan inte låta bli att tänka på att det jag tyckte allra minst om under hela Stats A var just att traggla EU:s institutioner och beslutsvägar och när jag förra terminen läste motsvarande Stats B som utbytesstudent i Mannheim, Tyskland var kursen om EU den kurs jag tyckte absolut minst om. Med tanke på detta känns det lite ironiskt att jag nu gör praktik som är så EU-inriktad. Jag antar att anledningen är att det för mig är stor skillnad mellan att läsa om hur beslut tas i EU och sen en helt annan sak att få en liten inblick i EU:s maskineri inifrån och få se lite hur det faktiskt fungerar i verkligheten.

Att göra praktik här under ett valår innebär också att en får lite inblick i vad som händer i ett departement när ledingen byts ut och det är väldigt spännande. Det främsta som jag har märkt av än så länge är kanske att mer och mer saker måste stämmas av med den politiska ledningen eftersom handläggarna ännu inte har lika tydliga och etablerade positioner att utgå ifrån. Nu, några veckor efter valet, kan en också märka hur en delvis ny politisk inriktning börjar växa fram, inte minst med erkännandet av Palestina, med mer fokus på en feministisk inrikespolitik samt på nedrustning och kanske med en kursförändring mot FN och lite bort från EU? Well, mycket återstår att se, än så länge skymtas mest små nyanser av ändringar.

En rolig fördel med att göra praktik på UD är att vi är ganska många praktikanter, runt 50 ungefär så det finns potential att styra upp roliga saker. De som vill käkar lunch tillsammans en gång i veckan och utöver det planeras det olika After Work och andra aktiviteter.

Ja, det tog några veckor men nu börjar till och med de allra flesta förkortningarna fastna. Innan jag är färdig på min praktik i januari hoppas jag att det kommer ett morgonmöte när jag förstår precis alla förkortningar! Nejdå, det kommer nog inte att hända men däremot känns det spännande att börja förstå mer och mer av all den aktivitet som pågår runt omkring mig. Jag skulle uppmuntra alla som är nyfikna på att göra praktik till att ta vara på tillfället, gör det bara! Enligt mina erfarenheter har det varit otroligt kul, givande och framför allt spännande.

Ifall ni har några frågor så är det bara att höra av sig till mig på ylva.skoendahl@gmail.com. Hoppas detta har fått någon till att bli sugen på att göra praktik!

//Ylva Sköndahl

 

Praktik på Riksorganisationen för Sveriges Kvinnojourer och Tjejjourer (Roks), Amanda Valstedt

Efter att ha funderat fram och tillbaka över var, hur och när jag skulle göra praktik, bestämde jag mig för att åka till Stockholm och göra praktik på Roks kansli. Innan jag kom fram till det beslutet hade jag planer på att ta mig till Bryssel och till European Women’s Lobby för att se hur  lobbyismen för jämställdhetsfrågor går till på ett Europeiskt plan. Efter många om och men beslöt jag mig för att avgränsa praktiken inom Sverige och fick möjlighet att göra 15 hp praktik vid Roks kansli i Stockholm.

Jag valde Roks som praktikplats för att komplettera min statsvetenskapliga pol kand examen med praktiskt jämställdhetsarbete. Med tanke på att jag är ideell jourtjej i Tjejjouren i Umeå, som är en av Roks medlemsjourer, underlättades ansökningen till Roks då jag har insikt i organisationen och delar dess feministiska värdegrund.

Vad är Roks? Roks är en den största riksorganisation för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, med omkring 100 jourer runt om i landet. Roks samordnar bland annat interna utbildningar för att ta vara på och kvalitetssäkra jourernas kunskap och erfarenhet av mäns våld mot kvinnor och barn. De verkar även som remissinstans i statliga utredningar i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och barn, och lobbar för kvinnors rättigheter i politiska sammanhang som Almedalen. Jag har under praktiken fått en bredare förståelse för den enorma kunskap som Roks har angående dessa frågor och det som gör denna kunskap unik i förhållande till andra aktörer i samhället är att den bygger på  feministisk jourarbete, det vill säga praktisk erfarenhet av alla jourkvinnor och jourtjejer.

Första dagen på kontoret kändes peppigt, spännande, förvirrande och trevligt. Roks kansli är en förhållandevis liten arbetsplats med nio anställda kvinnor, vilket innebar att jag lärde känna samtliga medarbetare relativt snabbt. Min kontorsplats gav mycket energi: en omgivning fylld med feministisk skönlitteratur, forskning, lagtexter, och stora fönster.

Bild

Min kontorsplats.

Mina arbetsuppgifter har varit varierande. Alltifrån daglig administrativ verksamhet som att ta emot beställningar och skicka ut material till kvinnojourer, tjejjourer och allmänheten, till att sammanställa utvärderingar från Roks utbildningar. Jag arbetade även fram en A5 folder med titeln: ”Hur blir vi fler joursystrar? – Ett material om rekrytering och medlemsvård”. Denna trycktes och skickades ut till Roks medlemsjourer. Utöver det har jag deltagit vid tre utbildningstillfällen där jourkvinnor och jourtjejer runt om i landet fanns representerade. Att möta så många peppade personer inom kvinnorörelsen ger mycket motivation och ork att fortsätta!

Under praktiken har jag även besökt riksdagen vid två tillfällen varav ena var på ett seminarium om ”Den arabiska våren och kvinnors deltagande i fredsprocesser”, och det andra var på partiledardebatten den 16/10.

Bild

”Den arabiska våren och kvinnors deltagande i fredsprocesser” med bland annat Bodil Ceballos (mp), Maj Britt Theorin (s), Nesreen Salem från den egyptiska kvinnoorganisationen Womens’ Union.

Bild

Partiledardebatt 16/10/2013.

Sammanfattningsvis är jag mycket nöjd med valet av praktikplats. Under denna period har jag träffat och nätverkat med många inspirerande kvinnor och tagit del av kunskap som inte går att läsa sig till i en bok. Många jag pratat med har varit med i kvinnorörelsen sedan 70-talet och deras kunskap och erfarenhet är ovärderlig. Vidare har det varit givande att vara på plats på ett kansli i en ideell organisation då det har gett stor förståelse för den organisatoriska och administrativa aspekten. Jag har kunnat tillämpa kunskap från kurser som ”Politik och förvaltning i Sverige i och EU” (Statsvetenskap A) och ”Offentlig förvaltning i teori och praktik” (Statsvetenskap B).

Jag rekommenderar er som vill göra praktik att välja praktikplats med omsorg, för det finns hur mycket oannonserade praktikplatser som helst. Det är bara att söka sig till den platsen som inspirerar mest. Det är ovärderlig kunskap en får av att göra praktik, vilket kompletterar en teoretisk utbildning på ett jättebra sätt!

Min mailadress är amanda.valstedt@gmail.com om någon vill höra av sig med frågor.