Praktik Utbyte, Piteå och Brasilen, Anna Lundgren

Anna Lundgren heter jag Politices kandidatstudent med inriktning Statsvetenskap. Det här blir ett lite längre blogginlägg än vanligt. Jag ska berätta om min praktik och om mina tre månader i Brasilien.
Målet med min praktik var att få en uppfattning om vad jag som blivande Pol.kandare egentligen kommer arbeta med när jag blir klar samt att knyta kontakter inför framtida arbetsmöjligheter. Jag hade inte den blekaste aning om vad jag skulle söka för praktik. Den kanske vanligaste frågan vi får ”vad blir vi egentligen när vi står där med vår examen?”. Vad ska jag söka för praktikplatser? Ska jag söka hos privata aktörer eller offentlig förvaltning? Kanske ska jag söka utomlands? Sikta mot stjärnorna i EU, FN, olika ambassader? Allt var en stor röra. Jag kontaktade en hel del ställen och visste inte riktigt vad jag höll på med men till sist blev jag erbjuden praktikplats på Piteå Kommuns kommunledningskontor, Region Västerbottens internationella avdelning och Ernst & Young. På grund av en rad olika anledningar och tajming i livet hamnade jag i min hemstad Piteå på kommunledningskontorets strategiska enhet som tjänsteman. Där jobbade jag tillsammans med kommunchefens främsta kommunstrateger, samhällsstrateger, internationella samordnare, kommunsekreterare, administrativa handläggare, projektledare och många andra.1

På Piteå Kommun fick jag, till min förtjusning, arbeta med många olika saker. Exempelvis:

  • Utredning av Kultur och fritidsnämndens aktivitetsbidrag ur ett jämställdhetsperspektiv. Jämförde hur jämställt bidraget är mellan pojkar och flickor i Piteå samt jämförde resultaten med hela Sveriges totala resultat. Jag presenterade även förslag på åtgärder för en mer jämställd kultur och fritid i Piteå samt presenterade utredningen för Kultur och fritidsnämnden.
  • Deltagande i Piteå Kommuns omvärldsanalys som bla ligger till grund för kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges beslut av budgeten för framtiden. Där skrev jag och analyserade resultat kring hur EU påverkar Sverige, Sveriges lokala och regionala delar med fokus på Piteå kommun med närliggande kommuner. I och med detta fick jag ansvaret att organisera en omvärldsanalyskonferens med Piteå, Skellefteå, Arvidsjaur och Arjeplogs kommun närvarande. Där presenterade jag min del av omvärldsanalysen.
  • Arbete med unga och studenter i Piteå genom ”UngiPiteå” och ”StudentiPiteå” projekten. Varit ute i skolor med enkäter, intervjuat och pratat med unga och studenter. Gjorde även en utredning kring hur studentstäder jobbar med sin studentkommunikation och hur man på bästa sätt uppnår en bra studentstad.
  • Sammanfattning av SKLs (Sveriges Kommuner och Landstings) Servicemätning av kommunernas myndighetsutövning ”Insikt” på ca 350 sidor till en rapport som delades ut till berörda parter och som jag och min handledare även presenterade för kommunfullmäktige. Det var en utredning gällande hur bra företagsklimat kommuner i Sverige har, olika jämförelser mellan kommunerna samt förslag på hur man som enskild kommun kan förbättra sig.

En mycket bra praktik med många vunna erfarenheter. Från Piteå Kommun och praktik till något helt annat..

Sida vid sida syns skyskrapor och träskjul, uteliggare och rika, orörd djungel och stora städer. Ett kontrasternas land, Brasilien.

2 3

En fullständig överblick är omöjligt i ett land som ännu inte helt överblickar sig själv.. ändå måste man göra ett försök. Jag har rest via Svenska Kyrkans utbytesprogram ”Ung i den världsvida kyrkan”. Det är inte ett volontärprogram, som många tror, utan det är ett stipendium och ett kulturutbyte där deltagarna reser ut som ambassadörer för Svenska kyrkans internationella arbete. Meningen med utbytet är att utbyta erfarenheter med personer vi träffar, fundera över livet, tron och kyrkans roll i världen. Den här resan var en Resa på många sätt. Det var en resa i bokstavlig mening, jag reste från Sverige till en annan kontinent, ett annat land. Jag träffade många människor och jag fick ta del av deras resor såväl som dom fick ta del av min. Jag spelade fotboll i djungeln med ungdomar som inte haft en lätt start i livet (Where I, by the way, gjorde flest mål vilket var oerhört roligt tyckte dom..för hur kan en tjej göra flest mål under hela dagen?). Jag spelade tills jag hade blodblåsor under fötterna. Jag kramade och kindpussade fler främlingar än vad jag kan räkna till, jag hängde med människor från gatan och lyssnade till deras historier och gav dom min uppmärksamhet. 4Allt detta har fått mig att fundera mycket på livet och världen. Livets resa, världens resa, kyrkans resa. Kyrkan utför otroligt mycket socialt arbete världen over. I länder där regeringens sociala arbete inte räcker till hänger hela samhällen på att andra aktörer engagerar sig, där är kyrkan en enorm aktör som folk inte överlever utan. Detta märks inte på samma sätt i Sverige som i andra länder, men det gäller även Sverige. Under resan har jag dansat capoeira och samba, spelat musik och sjungit sånger, varit engelskalärare, varit på festival, pratat med politiker, upplevt ett brasilianskt val, klappat gatuvalpar, umgåtts med tonåringar som fått utstå mer än en människa någonsin ska behöva utstå under en hel livstid och jag har besökt sjukhus och vårdcentraler. Jag har befunnit mig i salar på barnhem med en massa små vita spjälsängar med barn som sakta börjar vakna upp med rufsigt hår och trötta ögon.

5

Sist, men kanske störst.. jag har sett Brasiliansk fotboll i en enorm Brasiliansk VM-arena, fantastiskt! Vad som är mindre fantastiskt är bygget runt arenan(orna). Den debatten känner säkert folk igen sen VM i fotboll som hölls här i Brasilien i somras. Stora favelasområden rivs, hundratusentals människor blir hemlösa och en ny stor arena byggs upp. Arenan byggs upp av personer som riskerar sina liv och som inte har bra arbetsvillkor alls. Husen som får stå kvar som nu befinner sig närmast arenan försöker rika personer ”lura” av ägarna för en billig peng (när nu tomterna plötsligt är värda en hel del). Familjerna som bor i husen tjänar mycket pengar varje match arenan håller genom att sälja grillmat, öl eller fotbollssouvenirer. Men synen av den supermoderna fotbollsarenan på ena sidan av gatan och de fallfärdiga favelorna på den andra säger en hel del om dagens Brasilien.7 6

Jag känner mig otroligt tacksam. Tacksam for resan. För mitt liv. För det jag har. För folk jag träffat. Jag känner glädje. Jag känner kärlek. Men ibland känner jag även en sorts hopplöshet. När jag ser eller träffar personer som verkligen inte har det lätt och att jag inte kan göra särskilt mycket åt det. När barnhemmet tycker det är bra att en 16åring har en pojkvän som är över 30år för att då får hon känna kärlek, som hon kanske aldrig fått tidigare, och för att då har hon en bra chans till att få skaffa en egen familj med honom som kommer leda till ett bra liv för henne. Eller när jag för en diskussion med någon som inte tycker homosexualitet är riktigt okej och jag inser att det nog inte bara är den personen utan förmodligen majoriteten av befolkningen. När tre barn dött pga ett elstängsel runt ett hus, som i princip alla hus har i Brasilien. Saker är otroligt komplexa och stora, det behövs mycket för en förändring. Jag kan inte förändra något så stort själv, jag kan bara göra det jag kan så bra som möjligt. Diskutera, lyssna och framföra mina egna åsikter. Vara ett ljus och sprida värme, kärlek, glädje, hopp och drömmar. Man måste förstå kulturskillnaden, dom olika historierna, normerna och värderingarna som skiljer Brasilien och Sverige åt. Men trots förståelsen är det ibland svårt att förstå hur olika vi ser på saker och ting. Jag blir glad av att se verksamheternas arbete samtidigt är det jobbigt att se verkligheten där sådana verksamheter behövs och även inte alltid räcker till. Men det jag väljer att fokusera på är kärleken och engagemanget som finns i miljontals människor ute i världen. Hoppet i människor om att vi tillsammans kan göra saker och ting bättre. Engagemang och utbildning. Ett kontrasternas land Brasilien och mitt andra hem.8

Har du några frågor om min praktikplats, om min resa eller helt enkelt bara vill snacka lite, kontakta mig på lundgrenanna@live.com

Kram på er!

Annonser

Utredarpraktikant på Utveckling och Informationssektorn i Robertsfors kommun, Clarence C Andersson

Kommunen som siktar mot stjärnorna

Kommunen som siktar mot stjärnorna

Tjena tjena!
Jag heter Clarence C Andersson och gör för närvarande min praktik i Robertsfors Kommun, samma kommun som jag har vuxit upp i sedan barnsben. Sedan hösten 2012 har jag läst på programmet Politices Kandidatprogram med inriktning Statsvetenskap. ”Läser” också på 5:e terminen på programmet. Har  för tillfället fullt upp att hinna med allt det jag tar på mig under praktiken, något som nog främst beror på att jag vill testa så mycket som möjligt!

Många som ska göra sin praktik tittar mot platser som UD, Region Västerbotten, FN, ambassader med mera, något som självfallet är positivt ifall det är vad de faktiskt vill syssla med! Själv har jag ofta varit nyfiken av hur de mindre aktörerna i landet har agerat, speciellt med den stora autonomin som råder i Sverige. Robertsfors kommun har länge hållit sig uppe med hjälp av olika eldsjälar runtom i kommunen och nu var det dags för mig att få se vad de faktiskt gjorde i kommunen och på så sätt få ett annat perspektiv än det övergripande perspektivet som vi lär oss på universitetet. Kunde jag ha kommit till en skönare arbetsplats med härliga arbetskamrater och förvånansvärt fräna arbeten? Knappast!

Det tog inte lång tid i mitt funderande innan jag beslöt mig för att kontakta min hemkommun Robertsfors för att se ifall de kunde tänka sig att ta emot en praktikant till hösten 2014, trots att de aldrig verkar ha tagit emot en student av vårt slag tidigare. Responsen var positivare än vad jag hade väntat mig då det knappt rörde sig om veckor innan alla papper och avtal för min praktik var underskrivna, vilket garanterade min praktik på Robertsfors Utveckling och Informationssektor.

Påminnelsen som handledaren satte upp när jag väl kom till kommunen

Påminnelsen som handledaren satte upp när jag väl kom till kommunen

Utveckling och Informationssektorn hanterar framförallt kommunens information och utredningsarbete. Därtill har sektorn även fungerat som en ”allt-i-allo”-sektor som hanterar sådant de andra sektorerna inte har hand om eller behöver hjälp med. Sektorn hjälper även lokala eldsjälar att hitta finansiella stöd för olika projekt samt håller i egna evenemang i kommunen. Jag hade även turen att få en handledare som varit känd för mig sedan tidigare och kunde ge mig utmanande arbete, Magnus Hansson. Han har tidigare varit en lärare på min gamla skola men arbetar idag som koncernstrateg på kommunen.

Magnus Hansson, Da Handleader

Magnus Hansson, Da Handleader

Under sommaren fram till hösten kunde jag inte göra mycket annat än att gå omkring och fundera vilka typer av arbetsuppgifter jag skulle få när praktiken började. En sak jag förstod när jag väl kom dit var att jag gravt hade underskattat vilka kvalificerade uppgifter jag skulle få.

Inledningsvis fick jag tre huvuduppdrag:
1. Utreda vare sig kommunen borde bygga nya lägenhetskomplex eller inte (!)
2. Utreda en Motion gällande landsbygdssäkring av alla politiska beslut
3. Uppdatera internet informationen kring Robertsfors och Robertsfors Kommun.

Precis som det nog låter verkar det vara arbetsuppgifter av hyfsad kaliber, men med stöd av min handledare förstod jag snabbt hur jag borde arbeta på bästa sätt som en kommunal tjänsteman samt hur jag alltid ska kunna förhålla mig till information/motioner oavsett vad mina personliga åsikter är.

 

När alla dessa arbeten väl var på gång kände jag att jag kunde göra mer och fick då chansen att tillsammans med Barn och Utbildningssektorn i kommunen utreda vare sig något som kallas Samlad Skoldag borde införas i kommunen borde införas eller inte. Ifall detta förslag skulle gå igenom skulle det innebära en betydande förändring för det kommunala skolväsendet, något som gör utredningen ännu mer spännande!
Spänningen slutar däremot inte där. Jag har tillsammans med min handledare nu också fått chansen att försöka driva ett projekt som grundar sig i ett medborgarförslag. I grund och botten handlar det om att bygga en skatepark i Robertsfors tätort för att skapa en säker anläggning för ungdomar att vistas på men det är inte bara något som görs i en handvändning, något jag lärde mig den hårda vägen! För att toppa alla de här stora arbeten så verkar det även som att jag ska få vara med och utreda ett potentiellt bygge av en internationell flygplats i Robertsfors (!).

Vårt vackra kontor

Vårt vackra kontor

Såklart är det inte bara stora utredningar hela tiden, många dagar fylls av oförutsägbara arbetsuppgifter som att ringa till olika företagare, göra lokala reportage, träffa lokala eldsjälar vid projekt och mycket mera!
Med en härlig variation mellan eget arbete, informativa möten, kontakt med invånare och hård skämt i fikarummet så kan jag inte ha önskat mig en bättre praktikplats för att lära mig så mycket som möjligt!
Till alla som tänker söka praktikplats tipsar jag liksom många andra att inte begränsa sig till de som utannonseras, utan kontakta de platser som faktiskt väcker något form av intresse. Sedan behöver en inte heller känna sig tvungen att hitta de mer glamorösa och kända praktikplatserna, utan precis som jag nu har fått lära mig finns det riktigt grymma praktikplatser på andra ställen. Som jag har förstått kan det till och med vara mer ”kvalificerat” arbete på dessa ställen än vissa mer kända platser, även om det också betyder mer arbete.

Behöver jag förklara hur sköna mina arbetskamrater är när högsta chefen har den här på kontoret?

Behöver jag förklara hur sköna mina arbetskamrater är när högsta chefen har den här på kontoret?

Ifall ni har några frågor om min praktik eller något annat så är det bara att kontakta mig på:
clarence.coulton@gmail.com

Nu ska jag fortsätta med utredningarna, de kommer inte göra sig själva!
// Clarence C Andersson